AllmänhetVÅRDPERSONAL
Om matstrupen

Vad händer när man sväljer?

En frisk person sväljer ungefär 600 gånger per dygn – 200 gånger i vaket tillstånd, 350 gånger under måltider och 50 gånger på natten. För att vi ska kunna svälja normalt krävs ett avancerat samspel mellan många olika muskler och nerver i munhålan, svalget och matstrupen. Störningar i det här samspelet är en vanlig orsak till dysfagi. Så vad händer då när man sväljer?

Sväljningen brukar delas in i tre faser: den orala, den faryngeala och den esofageala fasen. I den orala fasen bearbetas mat och dryck tillsammans med saliv i munhålan och bildar då bolus, som sedan transporteras bakåt till svalget. I den faryngeala fasen förs bolus genom svalget till matstrupen, samtidigt som struplocket reflexmässigt stängs så att det bara är passagen till magsäcken som är öppen. Bolus fortsätter sedan till magsäcken via matstrupen i den esofageala fasen. Medan den orala fasen styrs av viljan, är de faryngeala och esofageala faserna autonoma, det vill säga ofrivilliga.

Från mun till matstrupe

Det är inte bara tänder, gom, tunga och käke som jobbar i den orala sväljningsfasen. Man behöver också ha tillräckligt med saliv som kan fukta och smörja slemhinnorna och göra det lättare för tuggan att glida ner i svalget. Dessutom bidrar syn, smak och känsel till att vi kan svälja normalt. När bolus har bearbetats i munnen förs den med tungan bakåt mot svalget och utlöser den faryngeala sväljningsfasen. Ett kort andningsuppehåll görs då automatiskt, eftersom man inte kan svälja och andas samtidigt. Andningsuppehållet skyddar mot felsväljning och varar tills bolus når matstrupen.

I normala fall tar det 1-1,5 sekund för födan att ta sig från munhålan till svalget och matstrupen. Den här första fasen av sväljningen måste i regel fungera normalt för att den faryngeala fasen ska utlösas. Efter att bolus passerat svalget fortsätter den vidare till magsäcken via matstrupen.  

Om matstrupen

Matstrupen är ungefär 25 centimeter lång och är en del av mag- tarmkanalen, som sköter matsmältningen. Den är inget passivt rör utan är försedd med två lager av muskler som drar ihop sig och slappnar av med vågliknande rörelser, och på så vis aktivt transporterar födan neråt från svalget till magsäcken. Den här fasen kan ta 5-15 sekunder eller mer för fast föda, beroende på mängd och konsistens. För dryck går det på någon sekund. Matstrupen slutar vid den övre magmunnen och matsmältningen fortsätter sedan i magsäcken.

Gastrostomi

Gastrostomi

För den som har dysfagi är det svårt att få i sig mat och dryck via munnen och om besvären varar mer än ett par veckor kan det därför bli nödvändigt att göra en så kallad gastrostomi.

Lär dig om gastrostomi