Direkta orsaker till dysfagi

Det är lätt att ta förmågan att svälja för givet – när allt kommer omkring är det något vi gör många gånger varje dag utan att tänka på det. Men för att sväljningen ska fungera normalt krävs ett komplicerat samspel mellan olika nervimpulser och ett stort antal muskler i munnen och svalget. Dessutom måste sväljningen koordineras med andningen för att inte födan ska hamna fel.

Den vanligaste direkta orsaken till dysfagi är förmodligen att det av olika anledningar blir en störning i det här samspelet. Dysfagi kan även orsakas av att känseln, luktsinnet eller smaksinnet är nedsatt. Förlamning i ansikte, mun, svalg, matstrupe eller magsäck gör också att det blir svårt eller omöjligt att tugga och svälja födan. I vissa fall är det medfödda missbildningar som orsakar dysfagin. 

Sjukdomar och andra faktorer som bidrar till dysfagi

Det finns många olika sjukdomar och andra faktorer som kan ge symtom på dysfagi, bland annat:

• Hjärt- och kärlsjukdomar. Stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan) är en av de vanligaste orsakerna till dysfagi.

• Nervsjukdomar. Dysfagi i munhålan och svalget orsakas ofta av nervsjukdomar som Parkinsons sjukdom, Alzheimers, ALS (amytrofisk lateralskleros) multipel skleros och cerebral pares.

• Systemsjukdomar. Sväljningssvårigheter är vanligt vid flera systemsjukdomar som reumatoid artrit, samt vissa autoimmuna sjukdomar och organsjukdomar.

• Trauma. Skall- och nackskador till följd av exempelvis misshandel eller trafikolyckor kan leda till dysfagi.

• Tumörer. Både godartade och elakartade tumörer i huvudet, halsen eller matstrupen kan försvåra sväljningen, antingen för att de hindrar födan från att passera eller för att de påverkar nerverna som styr sväljningsmekanismen. Om tumören behandlas med kirurgi, strålning eller cellgift kan detta också bidra till dysfagi.

• Infektioner. Svamp-, bakterie- och virusinfektioner i mun, svalg och matstrupe kan göra det svårt att svälja.

• Mediciner. En vanlig biverkning av många läkemedel är muntorrhet, vilket i sin tur kan leda till sväljsvårigheter. Antihistaminer, smärtstillande medel, antipsykotiska läkemedel, blodtryckssänkande behandling och mediciner mot Parkinsons sjukdom är vanliga exempel på läkemedel som kan orsaka muntorrhet.

• Missbildningar. Dysfagi hos små barn orsakas ofta av missbildningar i matstrupen, gomspalt, mellangärdesbråck eller esofagusatresi, det vill säga att det saknas en förbindelse från matstrupen till magsäcken. Fickbildningar i området mellan svalget och matstrupen kan också leda till att maten hakar upp sig, att man sväljer fel eller ofrivilligt går ner i vikt.

Även om hög ålder inte är en sjukdom är dysfagi betydligt vanligare bland personer som är över 85 år. När äldre drabbas av dysfagi beror det i regel på att de är mer benägna att drabbas av och behandlas för de sjukdomar som bidrar till dysfagi. Det är också normalt att matstrupen slits med åldern.

Mer information om dysfagi