Frågor & svar om dysfagi

Dysfagi, eller ät- och sväljningssvårigheter, kan drabba vem som helst men är särskilt vanligt bland kroniskt sjuka äldre. Det beror främst på att äldre löper större risk att få de sjukdomar som orsakar dysfagi, till exempel stroke, Parkinsons sjukdom, Alzheimers, multipel skleros och tumörer i hals, huvud och matstrupe. Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till dysfagi – mellan hälften och två tredjedelar av alla strokepatienter får problem med att svälja inom en vecka efter insjuknandet. Sjukdomar som försvagar eller skadar musklernas och nervernas förmåga att svälja kan också orsaka sväljningssvårigheter. Dementa är också riskpersoner för dysfagi eftersom minnesförlust och försämrad kognitiv förmåga kan göra det svårare att svälja.

I vissa fall är det inte sjukdomen i sig som utlöser dysfagisymtomen, utan behandlingen. Många mediciner för vanliga sjukdomar som depression, allergi, demens och osteoporos kan orsaka muntorrhet, vilket i sin tur kan leda till sväljningssvårigheter. Dysfagi är också en vanlig komplikation till strålning, cellgifter och kirurgi, vilket ofta används för att behandla cancertumörer.

Barn kan också få dysfagi. Ofta beror då sväljningssvårigheterna på medfödda missbildningar, mellangärdesbråck eller hjärnskador. För tidigt födda eller hjärtsjuka barn som sondmatas länge kan också få svårt för att äta själva. Många gånger vet man inte heller varför vissa barn inte äter som andra. Många barn får också gastrostomi och sondnäring som tillägg till vanlig mat vid olika behandlingar, vid ökat näringsbehov mm.

Det finns många olika symtom på dysfagi och de kan variera i svårighetsgrad. Vanliga tecken på sväljningssvårigheter är att man hostar vid måltider, att det gör ont eller går trögt att svälja och att det känns som om maten hakar upp sig i svalget eller matstrupen. Ibland blir munnen full av saliv, som kanske läcker ut genom läpparna. Halsbränna, rosslig andning och muntorrhet är andra vanliga symtom på dysfagi. Om du eller en anhörig har besvär med att svälja som inte går över är det viktigt att kontakta läkare. Obehandlad dysfagi kan nämligen leda till lunginflammation, ofrivillig viktnedgång och undernäring. Dysfagi kan också orsaka social isolering, då den som är drabbad gärna undviker att äta tillsammans med andra. Som tur är finns idag många hjälpmedel och behandlingar för dysfagi som kan hjälpa den som har sväljningssvårigheter att leva ett normalt liv.

I Sverige beräknas det finnas närmare en halv miljon människor med dysfagi. Men vad är dysfagi egentligen? I vardagligt tal brukar dysfagi kallas för ät- och sväljsvårigheter och betyder att man har svårt för att få ner mat och dryck från munnen till magsäcken. Ofta beror sväljningssvårigheterna på något problem med svalget eller matstrupen. Vem som helst kan drabbas av sväljningssvårigheter men dysfagi hos äldre är särskilt vanligt. Dysfagi hos vuxna uppstår ofta till följd av nervsjukdomar som Parkinsons sjukdom, multipel skleros, ALS och Alzheimers sjukdom, medan dysfagi hos barn brukar förknippas med medfödda missbildningar i matstrupen eller mellangärdesbråck.