AllmänhetVÅRDPERSONAL
Dysfagi - Sväljsvårigheter

Om dysfagi

Dysfagi betyder att man har svårt att svälja och kan drabba såväl barn och ungdomar som vuxna. Framförallt är det mycket vanligt bland äldre. Den som har dysfagi har svårt att svälja ner mat och dryck från munnen till magsäcken – antingen på grund av bristande motorik, känsel eller koordination. För den som har dysfagi kan måltider tillsammans med familj och vänner lätt bli en källa till stress.

Tugg- och sväljsvårigheter

Det är inte ovanligt att man dreglar, hostar, rapar eller blir sittande onormalt länge vid matbordet för att maten hakar upp sig i halsen. Det kan i sin tur leda till social isolering och förlorad livskvalitet. Dysfagi kan även orsaka allvarliga hälsoproblem som undernäring och lunginflammation, och därför är det viktigt att söka läkarhjälp om man har svårt att tugga och svälja. Som tur är finns det effektiv behandling för dysfagi. Fråga din läkare vilka alternativ som skulle kunna passa just din livsstil och önskemål!

Olika typer av dysfagi

Dysfagi är inte en separat sjukdom, utan snarare en tilläggsdiagnos eller en komplikation till andra sjukdomstillstånd. Ofta uppstår sväljningssvårigheterna i samband med att man får en stroke eller en neurologisk sjukdom, till exempel Parkinsons sjukdom, Alzheimers eller multipel skleros. Andra orsaker till dysfagi kan vara tumörer i huvudet eller halsen. De flesta upplever att symtomen på dysfagi kommer från halsen men det är också vanligt att uppleva symtom på flera ställen.

Dysfagi brukar delas in i tre undergrupper beroende på om sväljsvårigheterna drabbar munnen, svalget eller matstrupen:

  • Oral dysfagi uppstår i munhålan och innebär att tungans funktion och sväljningsreflexerna är nedsatta, vilket gör att det blir svårt att tugga maten och få ner den i svalget. Ofta blir maten kvar i munhålan eftersom den normala sväljningsreflexen uteblir. Oral dysfagi kan också utlösas av extrem muntorrhet.
  • Faryngeal dysfagi uppstår i nedre svalget och innebär att luftstrupen inte stänger sig under sväljning, eller att matstrupsmunnen inte öppnar sig tillräckligt. Det kan i sin tur leda till att mat eller dryck hamnar fel. Faryngeal dysfagi orsakas ofta av en skada på det centrala nervsystemet.
  • Esofageal dysfagi uppstår i matstrupen och kan vara intermittent eller konstant. När dysfagin är intermittent innebär det att tuggorna ibland går ner och ibland inte, oberoende av hur stora de är, ofta beroende på ett bråck. Konstant dysfagi betyder att det alltid blir stopp i matstrupen när det är en viss storlek på tuggorna. Vanligtvis är det då ett fysiskt hinder som ärrbildning eller en tumör som gör att födan fastnar.

Mer information om dysfagi

Gastrostomi

Gastrostomi

För den som har dysfagi är det svårt att få i sig mat och dryck via munnen och om besvären varar mer än ett par veckor kan det därför bli nödvändigt att göra en så kallad gastrostomi.

Lär dig om gastrostomi

Mic-Key

Mic-Key - den mest använda gastrostomiporten

Mic-Key kan minska risken för kräkningar och illamående vid måltider och gör att man kan leva ett normalt liv, trots sväljningssvårigheterna.

Läs mer om Mic-Key