AllmänhetVÅRDPERSONAL
Behandling

Behandling för dysfagi

Dysfagi ska inte hindra en aktiv livsstil

Att kunna njuta av mat och dryck hör till livets goda och att inte kunna svälja ordentligt kan förstås påverka livskvaliteten. Dysfagi kan inte alltid botas men tack vare de effektiva behandlingar som finns idag, kan din kropp ändå få all den näring som den behöver. Det finns ingen anledning att låta dina sväljningssvårigheter stå i vägen för en aktiv livsstil!

Behandling för dysfagi är alltid individanpassad och vilken behandling som är rätt för dig beror på vilken typ av dysfagi du har och vad den orsakas av. Innan du kan få behandling för dysfagi måste sväljningssvårigheterna utredas. I utredningsteamet brukar förutom läkare även logoped och dietist ingå. Om det är en sjukdom eller tumör som ligger bakom dysfagin är det viktigt att se till att de åtgärdas först. I vissa fall kan dock mediciner eller kirurgi orsaka eller förvärra sväljningssvårigheter.

Logopedisk behandling av dysfagi

Ibland är det möjligt att förbättra sväljförmågan med hjälp av ett oralmotoriskt träningsprogram som utformats av en logoped. Logopeden kan också förslå olika sitt- och huvudpositioner vid måltiden som kan minska risken för att maten ska fastna eller sväljas fel. Om man har svårt att flytta födan bakåt i munnen kan det till exempel hjälpa att sitta bakåtlutad när man äter. I andra fall kan det hända att logopeden lär ut nya sväljningstekniker, som att hålla andan under sväljningen och medvetet hosta efteråt.

Kostanpassning

Ofta kan sväljandet underlättas om man anpassar storleken på tuggorna och klunkarna, eller ändrar konsistensen på maten. Den som har lindrig dysfagi kanske kan äta lättuggad föda, medan andra behöver mosa eller förtunna födan. Om man lätt sätter i halsen av tunnflytande drycker kan de istället behöva förtjockas. En dietist kan komma med mattips och tillagningstips och det finns även kokböcker med förslag på recept för personer med dysfagi. Dietisten kan också avgöra om kosten behöver berikas för att undvika näringsbrist. 

Nasogastrisk sond och gastrostomi

Om du inte kan äta eller dricka tillräckligt för att täcka ditt näringsbehov måste kroppen få näring på annat sätt. Först brukar man pröva en nasogastrisk sond som tillför näring genom en tunn silikonslang från näsan till magen. Om dysfagin beräknas vara i mer än två till tre veckor kan det istället bli aktuellt att göra en gastrostomi. Det betyder att en liten kanal in till magen görs vid ett mindre ingrepp, då en sond/kateter ansluts direkt till magsäcken, så att föda, vätska och mediciner kan ges via en så kallad gastrostomiport.

De första månaderna är det vanligast att använda en PEG-kateter, men denna brukar sedan bytas ut mot en Mic-Key. Om man fortfarande kan äta vissa saker med munnen ska man fortsätta med det. En gastrostomi kan då vara ett komplement till den vanliga maten.

Mer om dysfagi

Gastrostomi

Gastrostomi

För den som har dysfagi är det svårt att få i sig mat och dryck via munnen och om besvären varar mer än ett par veckor kan det därför bli nödvändigt att göra en så kallad gastrostomi.

Lär dig om gastrostomi