Dysfagi hos vuxna

Ungefär 6 procent av alla vuxna i Sverige har dysfagi, eller sväljningssvårigheter. Det finns många olika orsaker till sväljningssvårigheter men dysfagi hos vuxna är ofta en följd av stroke, tumörsjukdomar eller nervsjukdomar som exempelvis ALS, multipel skleros, Alzheimers eller Parkinsons sjukdom.

Ungefär hälften av alla personer som insjuknar i stroke får svårt att tugga och svälja mat och dryck efteråt, men hos de allra flesta går besvären över inom ett par veckor.

Symtomen kan variera beroende på vilken typ av dysfagi man har och hur allvarlig den är. Vanliga tecken på att något inte står rätt till är till exempel att det går trögt att svälja och att matrester blir kvar i munnen. Okunskapen om dysfagi var länge stor men idag finns effektiva behandlingar som kan förbättra livskvaliteten avsevärt för den som har svårt att svälja.

Måltidsråd för dig som har dysfagi

Dysfagi hos vuxna kan ibland lindras med hjälp av en dietist, som kan ge kostråd och tillagningstips till den som har svårt att svälja. Här är några generella måltidsråd som kan hjälpa:

• Undvik att prata med mat i munnen

• Stressa inte under måltiden, utan ät i lugn och ro

• Försök göra miljön så lugn och trevlig som möjligt

• Ha en upprätt sittposition vid måltiden

• Ät små mål och oftare

• Ta små tuggor och tugga ordentligt

• Konsistensförändra vid behov maten – fråga din logoped eller dietist om råd

• Blanda inte mat med olika konsistens i samma tugga

Behandling av dysfagi hos vuxna

Dysfagi utreds oftast av en läkare i samråd med en logoped och behandlingen är alltid individuellt utformad beroende på orsakerna till sväljningssvårigheterna och varje persons unika behov. Förutom kostanpassning kan sväljträning med en logoped i vissa fall förbättra sväljförmågan. Om det är en tumör, ett bråck eller något annat hinder i matstrupen som ligger bakom sväljningssvårigheterna behöver läkaren oftast göra en operation.

Om du inte kan svälja alls eller behöver mer än en timma på dig att äta behöver du få näring via sond för att undvika näringsbrist. De första veckorna läggs sonden oftast genom näsan till magen men om dysfagin väntas bli långvarig kan det bli aktuellt med en gastrostomi, det vill säga en kanal som går direkt till magen genom bukväggen. Maten ges då via en PEG-kateter eller Mic-Key, som ibland kallas för knapp på magen. Dysfagi kan ibland vålla sömnproblem i form av rethosta på natten. Sömnstörningar kan behandlas med sömnmedel. Har man mycket svårt att svälja finns det läkemedel som smälter under tungan.

Dysfagi hos andra grupper