Dysfagi hos äldre

Dysfagi hos äldre är mycket vanligt och hos personer som bor på sjukhem eller äldreboende beräknas över hälften ha sväljningssvårigheter. Det finns flera anledningar till att dysfagi hos äldre är så vanligt.

När kroppen åldras är det normalt att matstrupen slits och att musklerna som styr sväljandet förslappas.  Med tiden innebär de här förändringarna att det kan ta längre tid att tugga och svälja, och att matrester blir kvar i munnen eller hamnar i de övre luftvägarna efter att de svalts ner. Men framförallt löper äldre större risk att drabbas av sjukdomar som kan orsaka dysfagi, till exempel Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, stroke och tumörer i huvudet och halsen. Mediciner och andra behandlingar för de här sjukdomarna kan också bidra till muntorrhet, vilket är en ledande orsak till dysfagi.

Demens och dysfagi/svårighet att svälja

Demens kan påverka ätandet och sväljandet på flera sätt. Plötsligt smakar kanske inte maten som den brukar, man tappar aptiten och glömmer bort att äta. En del förlorar förmågan att äta med bestick eller laga mat. Ett annat problem som är mycket vanligt i samband med demenssjukdomar är att det tar längre tid att svälja. Det gör i sin tur att måltiden tar längre tid.

Många dementa behöver också hjälp med att äta. Eftersom äldre med demenssjukdom ibland kan ha svårt för att kommunicera är det bra att som närstående vara uppmärksam på symtom på dysfagi, så att den som har svårt att svälja kan få hjälp. Sväljningssvårigheter yttrar sig ofta som hosta vid måltider, dregling, rosslig andning, att det går trögt att äta eller att maten kommer upp i näsan eller hamnar i luftvägarna.

Behandling för dysfagi hos äldre

Behovet av behandling för äldre med dysfagi kan variera stort beroende på orsakerna till sväljningssvårigheterna. För dementa kan det vara bra att göra måltidsmiljön så trevlig som möjligt och att visa steg för steg hur man äter. En logoped kan föreslå olika sittpositioner vid måltiden för att minska risken för att matrester ska fastna eller hamna fel, och en dietist kan ge råd om hur man kan konsistensförändra maten.

Om man inte kan svälja alls eller inte tillräckligt bra kan en läkare behöva göra en gastrostomi, som är en smal kanal på magen direkt till magsäcken. Födan kan då tillföras med en så kallad PEG-kateter eller Mic-Key. En Mic-Key är lätt att lära sig använda och kan öka livskvaliteten för den som har dysfagi.

Dysfagi hos andra grupper