Dysfagi och stroke

Sväljningssvårigheter har många orsaker men framförallt finns ett starkt samband mellan dysfagi och stroke. Stroke drabbar 30 000 svenskar om året och av dem får ungefär hälften problem med att svälja under de första dagarna efter insjuknandet. Av dem riskerar runt hälften att svälja fel och få födan i luftvägarna, vilket kan orsaka lunginflammation. Som tur är försvinner dysfagin hos de allra flesta strokepatienter och efter två veckor är det bara en av tio som fortfarande har svårt att svälja.

Prognosen är särskilt god för de som insjuknat i stroke för första gången och de allra flesta kan efter att ha fått sväljningsträning äta själva efter två månader. Men för en del blir sväljningen aldrig riktigt normal och då är det viktigt att söka hjälp, särskilt med tanke på att dysfagi är ett tillstånd som ofta feldiagnosticeras. Sväljningssvårigheter kan göra att det tar längre tid att återhämta sig från stroke och kan även leda till försämrad livskvalitet. Som tur är finns det effektiv behandling för dysfagi för den som har drabbats av stroke.

Vad händer med sväljningen vid stroke?

Stroke orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan och är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar hos vuxna. Delar av ansiktet kan bli förlamade, känseln i svalget kan bli nedsatt och det kan bli svårt att tugga och svälja. Det kan också bli svårt att stänga läpparna, vilket gör att mat och dryck lätt rinner ut. Om tungan inte kan flytta födan till svalget och sväljreflexen uteblir, samlas matrester i munnen och måste rensas bort för hand.

Ett annat vanligt symtom på dysfagi är att födan sväljs fel och hamnar i luftstrupen istället för i matstrupen. Det kallas på läkarspråk för aspiration och kan leda till upprepade lunginflammationer om inte sväljningssvårigheterna behandlas. Hos en frisk person hostas maten upp direkt när den hamnar i luftvägarna men en strokepatient saknar ofta den reflexen och märker kanske inte ens att maten sväljts fel. Det kallas för tyst aspiration.

Dysfagibehandling efter stroke

Behandlingen för dysfagi efter stroke varierar beroende på vilken typ av funktionsnedsättning och sväljsvårighet personen har. Den här bedömningen görs normalt av en logoped, eller talterapeut. Några vanliga undersökningsmetoder för dysfagi är till exempel olika sväljtester och en röntgenundersökning som visar vad som händer under sväljningen.

Baserat på undersökningarna kan logopeden i samråd med en dietist föreslå olika sittpositioner vid måltider och ge tips på beredning av mat som kan förenkla ätandet för den som drabbats av stroke. Om man inte kan äta själv inom några veckor kan det hända att man behöver behandlas med gastrostomi för att inte få näringsbrist. Gastrostomi är en öppning i huden till magsäcken som kan användas för att ge näring, vätska och medicin. I öppningen sätts en så kallad gastrostomiport, till exempel en PEG-kateter eller en Mic-Key.