AllmänhetVÅRDPERSONAL
Dysfagi hos barn

Dysfagi hos barn och nyfödda

Dysfagi hos barn

Det är inte bara vuxna och äldre som får dysfagi – det kan även drabba nyfödda och barn. Om ditt barn ofta vägrar att äta, kräks eller sätter i halsen under måltiden, eller tar ovanligt lång tid på sig för att få i sig maten kan det vara symtom på dysfagi, eller sväljningssvårigheter.

Hos nyfödda är det ofta medfödda missbildningar i mag- tarmkanalen eller andra funktionsnedsättningar som orsakar dysfagin. Nervsjukdomar, gomspalt, autism, Downs syndrom, och multihandikapp är andra exempel på riskfaktorer för dysfagi hos barn.

Hos många barn finns det flera bidragande orsaker till sväljningssvårigheterna. Att små barn inte får i sig tillräckligt med näring kan leda till stor oro för föräldrarna, och till skillnad från vuxna som har dysfagi kan barn inte själva kommunicera vad problemet är. Därför kan det vara skönt att veta att det finns hjälp att få för att barnet ska kunna behålla livskvaliteten.

Symtom på dysfagi hos barn

  • Barn som har svårt för att svälja har ofta följande symtom:
  • Svårt för att koncentrera sig under matningen eller måltider
  • Spänner sig under matningen
  • Vägrar att äta mat av viss konsistens
  • Tar lång tid på sig att äta (över 30 minuter)
  • Har svårt för att amma
  • Läcker föda från munnen
  • Hostar eller får kvävningsattacker när de äter
  • Får uppstötningar eller kräks under matningen
  • Har svårt för att andas medan de äter eller dricker
  • Går ner i vikt eller växer långsammare än normalt
  • Får upprepade lunginflammationer

Behandling för dysfagi hos barn

Eftersom små barn inte själva kan berätta om sina symtom är det extra viktigt att vara uppmärksam på deras sväljförmåga och kontakta sin vårdcentral om man misstänker att något inte står rätt till. Barnets sväljningssvårigheter bedöms i regel av en logoped men ofta ingår även en röntgenläkare, en dietist och andra specialister i utredningsteamet. Vilken behandlingen som rekommenderas beror bland annat på vad som ligger bakom sväljningssvårigheterna och hur allvarliga de är. Om det är en missbildning som orsakar dysfagin måste den åtgärdas först.

Om det handlar om en funktionsnedsättning kan det hända att barnet får ett träningsprogram för att träna upp motoriken i munnen och olika hjälpmedel för att förenkla ätandet. En dietist kan komma med kostråd, matlagningstips och förslag på hur maten kan konsistensförändras. Det är också vanligt att man försöker anpassa barnets sittposition vid måltiden för att minska risken för att födan ska hamna i luftvägarna och försöker göra miljön så trevlig som möjligt under måltiderna.

Ibland kan barnet trots de här åtgärderna inte få i sig tillräckligt med näring den ”vanliga vägen” och då kan man behöva göra en gastrostomi, det vill säga att en smal kanal görs genom bukväggen till magsäcken och en Mic-Key sätts in i kanalen, några kallar det "en extra mun till magen".

Dysfagi hos andra grupper

Gastrostomi

Gastrostomi

För den som har dysfagi är det svårt att få i sig mat och dryck via munnen och om besvären varar mer än ett par veckor kan det därför bli nödvändigt att göra en så kallad gastrostomi.

Lär dig om gastrostomi