AllmänhetVÅRDPERSONAL
Riskpersoner

Vilka är riskpersoner för dysfagi?

Vem som helst kan drabbas av sväljningssvårigheter men dysfagi hos äldre är särskilt vanligt. Dysfagi hos vuxna uppstår ofta till följd av nervsjukdomar som Parkinsons sjukdom, multipel skleros, ALS och Alzheimers sjukdom, medan dysfagi hos barn brukar förknippas med medfödda missbildningar i matstrupen eller mellangärdesbråck.

Risk för dysfagi bland äldre

Att åldras är ingen sjukdom men med högre ålder ökar risken för dysfagi. Det beror på att äldre oftare drabbas av sjukdomar som kan orsaka dysfagi, till exempel demens, Parkinsons sjukdom, Alzheimers och stroke. Matstrupen slits av naturliga skäl också med åldern, vilket kan göra det svårare att svälja. Eftersom många dysfagifall aldrig diagnosticeras är det svårt att veta exakt hur många äldre som är drabbade, men bland boende på sjukhem har förmodligen över hälften sväljsvårigheter. Enligt en undersökning kan siffran vara över 75 procent. Läs mer om dysfagi hos äldre här.

Risk för dysfagi bland sjuka

När vuxna får dysfagi är det ofta i samband med vissa sjukdomar. Särskilt vanligt är det i samband med stroke. Upp till två tredjedelar av de som får stroke får problem med att svälja inom den första veckan efter insjuknandet. Fyra av tio personer med Parkinsons sjukdom och var tredje person med multipel skleros drabbas också. Tumörer i halsen är en annan riskfaktor för dysfagi. Om tumörerna behandlas med kirurgi, strålning eller cellgifter kan även detta påverka sväljningen negativt. Vissa mediciner kan också öka risken för muntorrhet och därmed orsaka dysfagi. Sura uppstötningar, som kan leda till ärrbildning på matstrupen, är en annan riskfaktor.

Gastrostomi

Gastrostomi

För den som har dysfagi är det svårt att få i sig mat och dryck via munnen och om besvären varar mer än ett par veckor kan det därför bli nödvändigt att göra en så kallad gastrostomi.

Lär dig om gastrostomi